Bäst på trätunnor: Sveriges enda Tunnbindarmästare!

I Högsjö, ett samhälle sydöst om Örebro, ligger Thorslundkagge. De är Sveriges enda tunnbinderi som gör tunnor av ek för lagring av drycker. Johan Thorslund är mannen som äger företaget och han är något så unikt som Sveriges enda tunnbindarmästare!

Text: Henric Madsen
Foto: Henric Madsen & Thorslundkagge

Johan tog emot oss en dag i Augusti, för en visning och intervju.

Det här med tunnbinderi började med en fix idé på slöjden när Johan gick i nian. Läraren sa att dom fick en termin på sig att göra vad dom ville, och Johan ville göra en trätunna. Men läraren gjorde klart för Johan att han inte fick, för att han inte kunde. Tyvärr så blev det ingen tunna gjord. Men ett frö hade såtts och Johan hade bestämt sig.
– Har jag sagt att jag ska göra en trätunna så ska jag göra en trätunna, säger Johan.
Han besökte Karl Lindblom på Gotland, som då var Sveriges enda tunnbindarmästare, och gick som lärling i en vecka hos honom.

Efter Gotland så åkte han till ett bryggeri i norra England där hanunder en sommar fick lära sig handgreppen för att göra ekfat. Ett halvår senare så hjälpte en hemslöjdskonsulent till så Johan fick gå en gymnasieutbildning för att bli tunnbindare och 1997 så fick han sitt Mästerbrev. Han är idag Sveriges enda tunnbindarmästare!

Tidigare så var företaget beläget i en gamla nedlagd livsmedelsbutik. Det fanns inte plats för varken lager av ämnen eller alla maskiner som dom behöver använda.
– Vissa maskiner var nedpackade i ett hörn och skulle vi göra hinkar en dag så vart vi lov att hämta den maskinen från ett lager två kilometer bort. Det gick till en viss gräns, men det var mycket frustration, förklarar Johan.

Idag huserar företaget i en industrilokal som tidigare var ett väveri för industritextiler. Det är en rejält tilltagen anläggning med gott om plats för alla maskiner och lager.
– När vi flyttade in här så hade vi en liten lastbil och man vart lov att lägga i tvåans växel innan man hade kört igenom hela lokalen för att komma ut, skrattar Johan
– Innan vi flyttade hit så hyrde vi ett lager på 1000 kvadrat, men då fick vi ändå inte plats med alla tunnor. – Det ju nästan lyxigt nu när allt är under samma tak, säger han

En tunna blir till
En tunna Svensk ek från Thorslundkagge börjar sina dagar i en skog i Sverige, oftast i Småland eller Blekinge. Johan åker själv ner och väljer ut de allra bästa stockarna. Det rör som om ca 2% av all ek som står i skogarna som duger att göra trätunnor av.
– Det vi vill ha är bottenstocken på den raka kvistrena eken som har en lagom tillväxttakt och att den inte har blivit växt vriden, berättar Johan.
– Jag besiktigar varje stock och ger den ett nummer som gör den spårbar till avverkningsplatsen. Den informationen följer sedan med från stock till tunna, så det nummer som tunnan har när den är klar kan vi spåra till vilken dunge eken stod i, fortsätter han.
– Eken ska vara vinteravverkad, så vi köper ju på oss under vinter/vår så vi kan dra igång med sågningen under hösten. Stockarna blir sågade till kubbar, något längre än vad själva tunnan ska bli och sen blir de kluvna till tårtbitar.
– Klyvandet är väldigt viktigt! Man måste följa trädets fibrer för att få en tät tunna! När man klyver stocken så följer man träets fibrer, så är det lite tvinnat så får du ut en lite tvinnad tårtbit. Och då kan du såga ut ett perfekt ämne ur den tvinnade tårtbiten, förklarar han.
– Har du bara sågat en lite tvinnad stock så får du alla fibrerna på sne. Och då är risken stor att den spricker när du sedan ska böja den, och lyckas du ändå forman den så är ju risken uppenbar att den läcker. Detta gäller främst för den europeiska eken, den amerikanska eken har en annan cellstruktur så den läcker inte lika lätt, berättar Johan

Johan besiktar samtliga stockar på plats efter att träden har fällts. Det han är intresserad av är att se hur eken har vuxit 3 meter upp och det är ju betydligt enklare att göra den besiktningen när trädet har fällts.
– Det händer att jag ibland gör besiktning på stående skog, och berättar direkt vilka träd som de får betalt för, säger han.

Inne i tunnbinderiet så klyvs kubben till tårtbitar och tårtbitarna i sin tur sågas till ämnen.
– När den här processen går bra, d.v.s. att vi tar in stocken, klyver den och sågar stavar så slänger vi 75% av materialet vi tar in. Det blir mycket spill, men det använder vi för att värma hela lokalen.

Stavämnena läggs först utomhus i minst två år. Har dom en kund som önskar tunnor av ett visst ursprung som är lagrade två år så tar dom in det materialet. Om dom inte har en kund för just det materialet så låter dom det ligga ett år till.
– Vid tre år så avslutar vi lagringen och tar in ämnena på inomhuslagret. Det vi har under tak är vad vi kallar vår ’kaxighet’. Det är färdiga ämnen som vi kan ta order och göra tunnor av, berättar Johan stolt.

Thorslundkagge har ett enormt lager med tusentals färdiga ämnen. Varje pall är märkt med ett ursprungsnummer och datum för sågning.
Deras kunder är främst dryckesproducenter och den vanligaste drycken är sprit, och den vanligaste spriten är whisky.
– En av våra största kunder är BOX Destilleri, vi gör deras trätunnor av Svensk ek men vi binder också om en hel del till dom, säger Johan.
– Vi levererar svenska ektunnor till en rad olika producenter, utom till en, och den vill vi inte leverera till, säger Johan.

Det är naturligtvis Mackmyra som Johan syftar på. 2015 så lanserade Mackmyra en whisky dom kallade ’Svensk Ek’. Problemet vara att den innehöll enbart 5,4% svensk ek, något som Johan tyckte var att lura konsumenterna, och han ville inte stå bakom detta lurendrejeri. Han meddelade att han vägrade leverera en enda tunna till. Men Mackmyra är ett stort företag och Thorslundkagge är ett litet så motvilligt och efter hårda påtryckningar från Mackmyra så slutlevererade de ordern iallafall.
– Men så länge övergreppet på den svenska eken forsättter kommer vi aldrig mer leverera en tunna till till Mackmyra, säger Johan bestämt.

– Vi exporterar en del till Europa och nu i juni i år så prickade vi av vår första export utanför Europa också, mer än så får jag inte säga, säger John lite finurligt.
– Det är också kul att kunna bocka av nya länder inom Europa, något vi kommer att kunna göra senare i höst.
– En trend bland våra kunder är att vi inte får berätta att de är kunder. Dom vill lagra färdigt först, så det är ju om 5 – 10 det blir eventuellt presenterat, berättar Johan.
– Men det finns ju annan sprit än whisky man kan lagra på tunnor också. Det finns ju något som heter öl och vin som också lagras på ek, klargör Johan.

Men dryck är inte allt som tunnor används till. Thorslundkagge gör tunnor för trädgårdar, inredning m.m. De gör även hinkar för gjutasfalt. 200 gradig asfalt bär man gärna i trähink då de isolerar och håller värmen. Här är NCC och Binab stora kunder.

När ämnena har torkat och de har en kund som har beställt så sätter de igång med själva tinnbinderiet.
– Vi kapar en av en stump i varje ände och sedan hyvlas ämnena för att få den rundningen som tunnan ska ha. Och sen går ämnena vidare till hjärtat i ett tunnbinderi, nämligen fräsen. Den fräser formen på ämnena med rätt vinkel och bredare på mitten, berättar Johan

– Fräsen vi har är nästan hundra år gammal, men den har fått några nya tillägg så som nödstopp bland annat, säger han
– Den är köpt 2007 i Tyskland. Det är lika med mycket av utrustningen som vi använder så är det köpt i Europa. Det är helt enkelt för att tunnbindarna har nästan helt försvunnit från Sverige.
– När jag fick mitt mästarbrev 1997 så var jag den första på över 50 år att få ett sånt, säger Johan.
– I och med Spritcentralens bildande 1917 blev det monopol på dryckestillverkning och då var man inte så intresserad av tunnor, så yrket dog helt enkelt ut.

– När vi har fräst formen på ämnena så sätter på ett band upptill på tunnorna för att hålla ihop dom och sedan värmer vi dom uppresta under öppen eld för att kunna böja ihop dom. Vi rostar eller kolar dom beroende på vad kunden önskar, fortsätter han.

Idag är det bara Thorslundkagge i Sverige som tillverkar tunnor för drycker. Det finns ett till tunnbinderi som har funnits i över 150 år, men de gör bara trädgårdstunnor.

Även om tunnbinderiet är så industrialiserat som det bara går så är det ändå ett enormt hantverk att binda en tät tunna. Det är inte så att dom kör in en stock i en maskin och det hoppar ut en tunna, utan i varje moment är det handpåläggning.
– Vi ser en ökande efterfrågan efter mindre fat som privatpersoner köper för att experimentera med hemma, berättar Johan.
– Och det finns ju en del tillverkare nere i Europa som skickar till Sverige, men man ska nog vara vaksam när man beställer från dom, säger Johan.
– Vi har provbeställt fat från någon tillverkare med olika rostningsgrader, men när vi kvalitetskontrollerade dom och plockade bort botten på faten så var enda skillnaden att det stod olika på dom. Men rostningen var den samma på alla.

En tunna per man och dag
– Vi gör ungefär en tunna per man och dag, men ju fler ombindningar av gamla tunnor det är så går det snabbare. Vi tillverkar ungefär 1000 – 2000 per år, berättar hen
– Bara för att jämföra så brukar jag säga att om vi pressar den här produktionen till tio gånger så mycket som vi gör nu så kommer vi upp i samma volym per år som det största amerikanska tunnbinderiet gör på ett dygn, berättar Johan
– Hos oss är det inte kvantiteten som är viktig utan den unika kvaliteten, slår Johan fast.
– Om några av amerikanernas tunnor läcker ut alla sina 200 liter så rycker dom på axlarna. Men om EN av våra tunnor skulle läcka så skulle det inte vara bra. Det kan handla om någon exklusiv dryck eller flera personer som äger ett fat som dom åker och klappar om, då blir det ju katastrof om den läcker, säger Johan
– Vi köper ju en del bourbontunnor som vi sedan tar isär och binder om dom till mindre tunnor, men priset på dessa tunnor har börjat att skena en aning, och idag så kan det kosta mer att köpa en ombunden bourbontunna än att göra en ny i nytt material, säger Johan.
– Det har lugnat sig en del, men att tag så höjde de med $30 per tunna och år, och det känns ju när det börjar handla om 200 stycken i en container.
– Vid ombindningar så håller vi också koll på ursprungsmärkningen. Att det står klart och tydligt att fatet från början kommer ifrån till exempel Heaven Hill destilleriet i Kentucky. Om det är en tunna som fått en annan botten så skriver vi med det också, då kanske fatet kommer från Heaven Hill men att bottnarna kommer från Wild Turkey, förklarar han.
Ekliggarnas sal
Hos Thorslundkagge finns inte bara nya fat att beskåda. På plats i tunnbinderiet så har de även Ekliggarnas sal. Ekliggare är enorma ekfat som tidigare har använts för lagring av punsch och cognac. De kommer ursprungligen från J. Cederlunds Söner som hade källarlokaler under Stockholms slott. 1917 så blev Cederlunds tvångsuppköpta av AB Vin- och Spritcentralen och ekliggarna följde naturligtvis med i övertagandet.

På 20-talet så hamnade de på AB Vin- & Sprits olika anläggningar runt om i Sverige. Men 1996 flyttades dom från Stockholm när fabriken lades ned till Sundsvall. 2008 när Pernod Ricard köpte Vin&Sprit så ingick inte ekliggarna i köpet utan dom donerades då till Spritmuséem för att till slut hamna hos Måltidsmuséet i Grythyttan. Målsättning i Grythyttan var att bygga ett muséum, men det fattades pengar.
– Jag visste ju om att dessa ekliggare fanns, och när Spritmuseet var på besök här hos oss och muttrade lite att de inte hade de så bra hos dom så tände jag i taket och sa ”- här finns det plats!”, berättar Johan.
Johan fick uppdraget att flytta dom till Thorslundkagge och ställa upp dom vilket de också gjorde under våren 2013. Men de fick först slå hål på väggarna för att få in liggarna och sedan bygga 100 meter ny vägg.
– Ett av faten, ”Den gamla reserven” var stommen till Grönstedts cognac, berättar Johan. Den rymmer 18 000 liter. Det yngsta fatet här är cirka 100 år, fortsätter han.
– Även det minsta fatet här i salen är ju ganska stort med sina 1500 liter, och det största rymmer 23 500 liter.
– Dessa fat är ju bara en bråkdel av hur många punchliggare som fanns, berättar han.
– Man hade en lagringsvolym på ca 400.000 flaskor, du vet svenskarna drack ju punsch förut som vi dricker läsk idag, avslutar Johan.

Besöka tunnbinderiet
Under vår och sommar har de fabriksförsäljning på lördagar, men under höst och vinter så är det bara avhämtning av förbeställda produkter.

I deras webshop så finns tunnor i alla olika storlekar, och dom skickar över hela Sverige.

Grupper kan boka turer och får då en visning i deras visningsverkstad.

Mer information, webbshop och kontaktuppgifter hittar du på www.kagge.com

1 Comment

  1. Var det Theakston Brewery i Masham i Yorkshire, där Johan lärde sig tunnbinderiet?
    MVH

    Leif

Kommentarerna är stängda.