Bland delfiner och tulpaner…

Då var det dags igen! Ardbeg har släppt en ny Committee-buteljering, Ardbeg Drum, och hela whiskyinternet blev spammat med denna utgåva.

Bloggar, webbutiker, facebook, instagram, twitter och snart också alla auktionssiter som finns är sprängfyllda med denna buteljering.

När den släpptes här i Sverige på Systembolaget såldes den för 999 kr. På andrahandsmarknaden så är dock priserna uppe i 2500 kr, en ökning på 150%.

Detta är ju naturligtvis inget nytt utan det är samma visa varje år när Ardbeg släpper sina Committee-buteljeringar.

Det man kan notera är att fler och fler, utan något större tidigare whiskyintresse, köper mängder av dessa flaskor och sedan lägger ut dem till försäljning på internet. Inte sällan är det en bild från ett bilsäte fyllt med whisky där personen i fråga alltså precis hämtat ut buteljerna från Systembolaget och lägger direkt upp dessa till försäljning.

Varje gång jag ser dessa bilder får jag en inre bild av Flipper, delfinen från TV-serien med samma namn som sändes första gången 1964, för dessa säljare är så kallade ’Flippers’.

I 1600-talets Holland var tulpanen en exotisk blomma som på några år blev högsta mode bland överklassen. Botanikern Carolus Clusius var fascinerade av blomman och var en av de första att kombinera olika typer av tulpaner och på så sätt odla fram olika färger på den.

Det var några få botaniker som hade tillgång till lökarna, men efter ett inbrott så spreds de vind för våg och helt plötsligt fanns dessa exotiska blommor över hela landet.

Nya färger och kombinationer började säljas, den ena mer limiterad än den andra och priserna började sakta stiga. För att locka köpare så började botaniker använda ståtliga namn för att locka att köpa just deras fantastiska kreationer. Namn som ’Admireal van der Eijck’ och ’General of Generals’.

I början av denna hype så handlades tulpanerna av de som faktiskt hade planer på att plantera dem, men snart så kom nya aktörer in på marknaden som enbart köpte lökarna för att sälja vidare med enorma vinster.

Då tulpaner bara blommar på sommaren så växte det fram en marknad där man handlade med framtida lökar och odlingar. 1633 var terminskontraktet på en enda lök av ’Semper Augustus’ värd 5500 gulden, fyra år senare var samma sort värd 10 000. I vissa fall kunde dessa kontrakt vara värda 10 gånger mer än en skicklig hantverkares årslön.

Men den 3 februari 1637 tog festen slut. Helt plötsligt vägrade köparna i staden Haarlem att betala de astronomiska priserna som efterfrågades och en säljpanik utbröt. På några veckor dök priserna med 90%. Terminskontrakt, som var själva ryggraden i handeln, blev helt plötsligt knappt värda papperet de var skriva på. Denna krasch påverkade hela Holland som några år efteråt drogs ned i en ekonomisk depression.

Det är lätt att se likheter mellan dagens whiskyhandel och 1600-talets tulpanhandel. Limiterade utgåvor med häftiga namn till en peng som inte alltid överensstämmer med innehållet men som sedan säljs av ’flippers till en ännu högre peng.

Men den största boven i dramat är varken destillerierna, importörerna eller ’Flipper’ – det är köparna!

Om folk fortsätter att betala dessa ockerpriser så kommer bubblan bara att växa. Producenterna ser att det finns mer pengar att tjäna och de höjer priserna på sina produkter. Då höjs också priserna på andrahandsmarknaden och till slut vill ingen köpa något för att allt är för dyrt och då kommer kraschen, igen…

Bli först med att kommentera

Kommentera

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*